tag:blogger.com,1999:blog-19482544.post2806040461517552510..comments2023-04-05T17:33:32.474+02:00Comments on Jonathan Leman: Iranska regimens propaganda liknar nazityskt judehatUnknownnoreply@blogger.comBlogger2125tag:blogger.com,1999:blog-19482544.post-16503463473694598412009-07-02T11:29:58.861+02:002009-07-02T11:29:58.861+02:00David,
intressant kommentar.
Den israelisk-pal...David,<br /><br />intressant kommentar. <br /><br />Den israelisk-palestinska konflikten erbjuder ju en helt annan plattform för grumligheter och rasism än händelserna i Iran.<br /><br />I svensk debatt är det väl nästan bara marginella fenomen som Jan-Inge Flücht och Pierre Gilly som ställer utanför den "trevliga alliansen"Jonathan Lemanhttps://www.blogger.com/profile/07576135021737427160noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-19482544.post-33028149338963391362009-06-30T17:47:51.972+02:002009-06-30T17:47:51.972+02:00Förutom all död, förstörelse och upptrappat hat me...Förutom all död, förstörelse och upptrappat hat mellan de stridande parterna som Gaza-kriget medförde, ledde nämnda krig också till bildande av några olyckliga (om än nygamla) allianser i Sverige och andra västländer. På demonstrationer, bloggar m.m. sågs legitima (men inte tillräckligt observanta) Israel-kritiker, vänsterfolk och Palestinavänner hamna hand i hand med antisemiter och islamiska fundamentalister. Mindre högljudd, men ändå beklagansvärd, var en allians som uppstod mellan vissa Israel-vänner och muslimofober. På bl.a. Newsmill kunde man se ett flertal texter och kommentarer som stödde Israel, inte med ett åberopande av det judiska folkets nationella rättigheter utan av fördomar och hat mot araber och muslimer. Sverigedemokraterna försökte också fiska sympatier hos dem som arbetar mot antisemitism även om, att döma av SKMA:s uttalande, SD inte lyckades med detta. Eftersom båda sidor i Mellanösternkonflikten kämpar för ett i grunden legitimt mål, dvs. rätten till en stat som får leva i fred (även om de tyvärr gör det med oacceptabla medel och brist på erkännande av motpartens legitimitet) kunde demokrater hamna på båda sidor av barrikaderna och få sällskap av tvivelaktiga element på respektive sida.<br /><br />Händelserna i Iran har, som kontrast, tvingat fram en trevligare allians där alla demokrater och anti-totalitarister - röda och blåa, kristna, muslimer och ateister, infödda svenskar och nysvenskar - kan samsas. I Iran har nämligen den ena parten, dvs. Irans regim, ingen legitimitet alls. Fördelen är att sådana som Mohamed Omar och Ahmed Rami nu inte har någon att gömma sig bakom, utan måste visa sina rätta ansikten. Om Omar hade visat sig bland de manifestierande exil-iranierna på Sergels Torg hade han nog fått en snyting.David Munckhttp://www.newsmill.senoreply@blogger.com