Marcus Birro blev i juni irrriterad på Calle Schulman vilket naturligtvis är helt ok. Men när Birro ska kritisera Schulman riktar han kritiken mot vad han kallar "elitism-judsim" (sic). Vad Birro verkar mena med detta är att Schulmans beteende är ett exempel på ett
elitistiskt och
judiskt beteende. Detta beteende präglas av "En Bödels Brist På Empati".
Så här såg rubriken ut:
"Elitism-Judsim Hatar Med En Bödels Brist På Empati"
Här är den
borttagna sidan med tillhörande kommentarsfält.
Charlotte
skriver om detta och om reaktionerna på att Katrin Zytomierska fått sparken.
Själv tycker jag att det är olutstigt att Katrin verkar ha
fått foten, inte för sina hårda om deltagarna, utan för att hon bloggat om att Birro "har uttryckt sitt missnöje mot judar".
Nu tycker förstås inte jag att Birro ska få foten som sidekick från TV4:as kvällsöppet men det verkar onekligen vara så att påtalande av antisemitiska uttryck verkar vara mer provocerande än grumliga påståenden om judar.
Uppdatering 20.30:
Signaturen Patrik lämnade just en intressant kommentar som kan läsas i kommentarsfältet.
Uppdatering 2 19/10:
Charlotte följer upp med ett bra
inlägg och bloggen Gameover
kommenterar händelsen och kritiserar TV4.
Uppdatering 3 20/10:
Debattartikel på Newsmill. Texten är inte längre tillgänglig via newsmill.se, därför infogas den nedan.
Marcus Birro har visst uttryckt obehagliga idéer om judar
Publicerad: 2008-10-20, Uppdaterad: 2008-11-05
Marcus Birro har på sin blogg get uttryck för en obehaglig syn på judar. Mediernas ensidiga kritik av Katrin Zytomierska som kallat Birro för "Judehatare" präglas av okunnighet. Det skriver i dag JONATHAN LEMAN.
"Katrin är en subba som borde sparkas" och "TV4 är fega som inte står upp för Katrin" utgör grovt indelat de huvudsakliga reaktionerna i den fåniga mediekarusellen mellan Marcus Birro och Katrin Zytomierska. Det som fångar mitt intresse är det somliga verkar tycka är det värsta Zytomierska gjort sig skyldig till: antytt att Birro hatar judar.
I somras reagerade Marcus Birro med ett inlägg i sin blogg (10/6) på något Calle Schulman skrivit. Det står naturligtvis Birro fritt att ge svar på tal och Schulman är knappast någon ängel, han ska tåla kritik. Birro, i sitt svar på Schulman, riktar av någon oklar anledning kanonerna mot vad han kallar "elitism-judsim"(sic). Rubriken till inlägget är "Elitism-Judsim Hatar Med En Bödels Brist På Empati". Det är svårt att tolka på annat sätt än att Birro tycker att Schulmans beteende är ett exempel på ett påstått judiskt och elitistiskt beteende, ett beteende som präglas av hat och "En Bödels Brist På Empati".
Det spelar förstås ingen roll att Calle Schulman faktiskt inte är jude. Marcus Birro ger uttryck för en osmaklig - förvisso inte ny - syn på judar. För vad gör egentligen referensen till judiskhet eller "judism", som Birro vill kalla det, i bloggen och i det sammanhanget om han inte vill säga något med det? Det har vi inte fått svar på.
De ursprungliga inläggen i Marcus Birros blogg som berör det här är borttagna, och därmed även kommentarerna till inläggen, men de finns fortfarande kvar att ta del av genom Googles cache. I kommentarerna vägrar Birro ge svar på vad han egentligen menade med sin formulering. I stället anklagar han sina få kritiker för att "kasta första stenen". Han tackar för osmakliga inlägg i sitt kommentarsfält, han tackar specifikt en kommentator som tolkat hans inlägg som legitim kritik mot "judisk elitism" och judar som ser sig som "förmer än andra, dvs, det utvalda folket".
Birros svar på frågan om hans inställning till judar är att han knappast kan hysa antijudiska fördomar eftersom han har "släktingar som suttit i koncentrationsläger" och att det därför skulle vara "helt sinnesjukt att påstå" att han skulle kunna hysa fördomar mot judar. (17/10 Nyheter 24). Birro får ursäkta, men vad har släktingars historia att göra med vad som pågår i hans huvud eller vad han skriver i sin blogg? Försöket till bortförklaring påminner mig om en pinsam scen i den brittiska tv-serien The Office då chefen David Brent försökte förklara varför en man aldrig kan förakta kvinnor: "How can I hate women, my mum's one."
Birro kallar i samma intervju Katrin Zytomierska för "en sån här jävla människa" och "Nån jävla amöba från helvetet" - två minst sagt elaka omdömen som av någon anledning inte alls väcker journalisters och tyckares intresse och indignation. Samtidigt sväller mainstreammedia och bloggosfär över i fördömanden av Zytomierskas uttalanden som kategoriseras som förtal. De få bloggare som uppmärksammat vad Birro faktiskt skrivit om judar kan räknas på en hand. Varför? Hur kommer det sig att inte en enda journalist har brytt sig om att fråga vad Birro menade med det han skrev?
En märklig föreställning är att de enda som kan bära fördomar och hysa fientlighet mot judar är hatfyllda högerextremister. Det är få som inte tar avstånd från judehat när det kommer från de grupperna, men när antijudiska fördomar och attityder i vår tid uttrycks av etablerade tyckare i seriösa forum tycks det plötsligt vara ett tabu att överhuvudtaget diskutera det. Att tala om att det, på samma sätt som mot andra grupper, finns folkliga fördomar om judar leder hos alltför många till mental kortslutning.
Uppmärksammandet av antijudiska uttryck provocerar mer än de antijudiska uttrycken i sig. Nöjeskrönikören Maria Brander tycker exempelvis inte att man ska få skriva att någon uttryckt judehat. "Det är fullkomligt oacceptabelt. Ingen kan eller ska komma undan med det.", skriver hon i Expressen (18/10). Vad som däremot verkar kvitta för Brander är om det ligger något bakom påståendet. Den frågan vill inte hon, eller hennes kollegor för den delen, ägna ett tecken.
Hat är ju ett starkt ord och alla som ger uttryck för fördomar drivs förstås inte av hat. Jag vet lika lite som alla andra om Marcus Birro hyser hat. Men en sak är säker: Birro har uttryckt obehagliga idéer om judar. Och frågan återstår: Vad menar Birro egentligen med "Elitism-Judsim Hatar Med En Bödels Brist På Empati"?
Charlotte
kommenterar min artikel och Birros
replik.
Kommenterar gör även
Sakine och
UNT.
Uppdatering 5 22/10:
Birro
replikerade och jag skrev ett
repliksvar på Newsmill.
Repliksvaret till Birro är inte längre tillgängligt via newsmill.se, därför infogas det nedan.
Marcus Birros ursäkt slätar inte över hans fördomar
Publicerad: 2008-10-22 10:10, Uppdaterad: 2008-11-20 14:11
Att Birro häver ur sig fördomar om judar när han är förbannad visar att "det judiska" i hans tänkande förknippas med "elitism". Att han inte ser problemet i detta visar hur svårt vi har att tala om de vardagliga fördomar som omger judiskhet. Det skriver JONATHAN LEMAN i en replik Marcus Birros på senaste
inlägg.
Att Marcus Birro knappast skulle ha skrivit som han gjorde om han inte menade något med det, var det jag skrev. Låt mig upprepa det som verkar gå Birro förbi: Att han häver ur sig fördomar om judar när han är förbannad på Schulman säger ju någonting - att "det judiska" i hans tänkande förknippas med "elitism" säger ytterligare något. Som om det inte var nog "Hatar" denna påstått judiska elitism "Med En Bödels Brist På Empati".
I stället för en vettig förklaring hänvisas till vad som kallas "en fullständig, reservationslös och ohämmad ursäkt för detta enda, illa valda ord". Det inlägg som åsyftas karaktäriseras bättre som en orgie i självmedlidande och är helt befriat från något som ens liknar en förklaring till formuleringen. Det är också i anslutning till detta inlägg som Birro tackar skribenten bakom de, enligt Birro, " fina inlägg" som rättfärdigar påståenden om elitistiska judar.
Samtidigt som Birro i sin replik på min artikel hävdar att han beklagar sitt inlägg säger han i samma stycke att det inte fanns "något som helst fog för några beskyllningar". Hur ska han ha det? Han tycks mena att formuleringen elitism-judism inte fanns i själva inlägget utan endast i rubriken (som om rubriken inte hade varit illa nog!), vilket är fel. I en kommentar till ett av de borttagna inläggen erkände Birro att han hade redigerat bort "elitism-judism" ur själva brödtexten.
Men det intressanta är inte ett enstaka blogginlägg av en författare. Exemplet visar bara den överladdning av begreppet antisemitism som finns. Under efterkrigstiden har företeelsen förknippats så starkt med nazism och Förintelsen att vardagliga fördomar - såsom den Birro ger uttryck för - blir svåra att känna igen och diskutera. Därför riktade journalistkåren ilskan mot Katrin Zytomierska, hur vågade hon anklaga Birro för något sådant?
Det var och är oproblematiskt att föra en diskussion kring Zytomierskas omdöme om en idoldeltagare som "lite väl bögig", vilket är bra. Det ses knappast som något otillbörligt att ställa frågor om Zytomierskas värderingar. Varför ska det vara så svårt att identifiera och ifrågasätta vanliga fördomar mot judar?
Nyheter24.
Updatering 6 23/10:
Aaron Israelson
kommenterar.
Uppdatering 7 24/10:
Följande står att läsa i en
tv-krönika i DN av Mattias Hermansson:
"...varpå Zytomierska slog tillbaka bloggledes med påståendet att Birro skulle ha antipatier mot judar. Nivån låg med andra ord långt under vad en tidnings insändarsida skulle ta in..."
Poängen verkar vara att antipatier mot judar inte är en verklig företeelse utan något som oseriösa personer drömmer ihop. Sedan försöker de skriva insändare om detta icke-ämne men de blir lyckligtvis refuserade så att Hermansson slipper höra fantasierna.
Expressen-skribenten Malin Roos ger uttryck för ungefär samma sak. I en krönika 23/10 skrev hon:
Plötsligt var det Katrin Zytomierska det var synd om. Inte de "bögiga","tjockisarna" eller för den delen, "judehatarna".
"Judehatare" är ett skällsord likt "tjockis" och inte en verklig företeelse. Alla som blir kallade judehatare tycks per definition vara offer för förolämpning.
I rubriken manar även skribenten Zytomierska att säga upp sig. Uppgiften att dissa eller hylla unga lycksökare vill man inte gärna dela med sig av.
