2006 skrev
Jan-Inge "Jinge" Flücht följande om den iranska regimens Förintelseförnekarkonferens:
"Att kända antisemiter som David Duke, Robert Faurisson, och Ahmed Rami deltog har jag förstått..."
Även om Flücht då markerade mot ovan nämnda antisemiter var det angeläget att tillägga att att man inte kan lita på rapporteringen från Teheran eftersom "starka krafter" (de där som
enligt Flücht och Ahmed Rami
"styr svenska medier") vill svartmåla landet.
När Jinge i sin blogg tidigare i år skulle svara på
SKMA:s kritik mot Lars Ohlys gillande av bloggen i fråga såg det ut
såhär:"Man inleder artikeln med att berätta om Gilad Atzmon och Radio Islams Ahmed Rami, människor vars alster jag vare sig läst eller hört. De är antisemiter tycker SKMA, något jag inte kan bedöma."
Den tidigare "kända" antisemiten har helt plötsligt blivit någon Jinge inte känner till över huvud taget. Tydligen "kan inte" Flücht bedöma huruvida en ökänd spridare av nazistisk propaganda är antisemit eller ej.
Irriterad över att Ahmadinejads "seger" i det senaste "valet" i Iran hamnat på dagordning krystar Jinge fram
inlägg om hur Israel på något dunkelt sätt gör att vi inte kan lita på rapporteringen från Iran. Flücht tycker inte att det finns någon särskild anledning att misstänka att något gått skumt till i valet:
"Hur det egentligen förhåller sig med uppgifterna om valfusk är det ingen som vet, men det finns ett visst fog för ett antagande att den sortens anklagelser skulle komma oavsett vem som än vann valet."
På Jinge.se går alla frågor att koppla till Israel och till rasistiskt färgade fantasier om "sionistiska" manipulationer. Flücht fnyser åt journalister som bevakar demokratikamp i Iran. De har ju inte fattar ett dugg. Det intressanta
är ju förstås att "diverse underrättelsetjänster" (hmm, undrar om han tänker på någon särskild?) som "arbetar för högtryck" med att "sprida så mycket desinformation som möjligt".
I en annan text härom dagen kunde man också på Jinge.se läsa
insinuationer om att "ekonomiska skäl" ligger bakom vad Flücht ser som en pro-israelisk vinkling i svensk media.
På Jinge.se är allt sig likt.
Uppdatering: Även Charlotte Wiberg
tar upp detta.