onsdag, december 31, 2008

Hatpropaganda direkt i din Gmail

Gurgîn Bakircioglu uppmärksammar Googles reklam för Nationaldemokraterna.

Uppdatering: Se även Gurgîns tidigare postning om ämnet.

Uppdatering 2 1/1: Nyheter 24 rapporterar.

söndag, december 28, 2008

Konfliktens medpassagerare

Charlotte Wiberg skriver om rasismen och avhumaniseringen som åker snålskjuts på den tragiska konfliken.

Uppdatering 29/12: Håkan Holmberg skriver om anklagelserna om "utrotning".

Uppdatering 30/12: Magnus Sandelin tar upp ämnet.

Uppdatering 31/12: Nima Daryamadj om grisar och apor och människor.

måndag, december 22, 2008

Inga judar om Skånskan får bestämma

Skånskans ledarsida tycks vara emot att judar deltar i politiken. I en ledare i gårdagens tidning uttrycker ledarredaktionen sitt missnöje med att Obama driver den politik han gått till val på. Skribenten är besviken över att Obama inte är "någon svart gettopolitiker". Skånskans ledarskribent är särskilt upprörd äver Obamas utnämningar. När valet av Joe Biden diskuteras är det Bidens politik och ställning inom partiet som är intressant.

"En signal om hur Barack Obama skulle komma att resonera gav redan valet av vice president. Han valde där Joe Biden, tungt meriterad senator, utrikespolitiskt snarast hök och starkt förankrad i det demokratiska partiets etablissemang."

När turen Sedan kommer till Rahm Emanuel är politiken inte längre intressant. Nu är problemet, enligt skånskans ledarsida, Emuanels judiskhet och mellannamn.

"Närmaste medarbetare som stabschef blir Rahm Emamnuel [sic], ledamot av representanthuset, en drivande och aggressiv politiker, dessutom med judiskt påbrå, hans mellannamn är Israel."

Vad spelar det för roll att Emanuel har "judiskt påbrå" och heter Israel i mellannamn? Vill man kritisera en politiker kollar man upp vad denne sagt och gjort inom politiken. Det räcker så. Inget annat behövs.

Den enda slutsatsen som går att dra av Skånskans ledare är att judar inte ska få delta i politiken. De är diskade i egenskap av judar.

Via Anders som tipsade om det här inlägget.

Uppdatering: Angående besvikelsen över att Obama inte är "någon svart gettopolitiker" vill jag passa på att rekomendera en text av Sunny Hundal som diskuterar just de opinioner som vill definiera hur svarta amerikaner ska vara.

Uppdatering 2:
Johannes Forssberg kommenterar i Expressens opinionsblogg.
Marcus Bohlin skriver i Sundsvalls tidnings ledarblogg.
Sakine Madon, Magazion och Charlotte Wiberg bloggar.

Uppdatering 3: Den här sortens skriverier om Rahm Emanuel liknar i hög grad de kampanjer mot Barrack Obama som gick ut på att han i hemlighet var muslim vilket vissa hävdade innbebar illojalitet. Obamas mellannamn Hussein användes emot honom på samma sätt som Emnauels mellannamn Israel nu används mot Emanuel. Det är precis samma mekanismer och samma sorts fördomar.

söndag, december 21, 2008

torsdag, december 18, 2008

tisdag, december 16, 2008

Extremisternas likheter

Dilsa Demirbag-Sten har skrivit en utmärkt artikel om extremvänstern som bemöter en del av Åsa Linderborgs stolligheter i Aftonbladet Kultur.

Även Magnus Sandelin kommenterar.

Mer om ämnet:

Om konspirationstänkande och demonisering inom extremvänstern.

Åsa Linderborgs retorik har tidigare diskuterats i den här bloggen och av Herman Dill.

fredag, december 12, 2008

Att insinuera att judarna kontrollerar media

I en påstått israelkritisk blogg kunde man häromdagen läsa:

"...Richard Falk, använde så sent som idag orden “brott mot mänskligheten” om den israeliska blockaden och utsvältningspolitiken mot Gaza. Likt hans företrädare har han noterat likheterna mellan Israel och sydafrikansk apartheid. Dessa internationella experters uttalanden utelämnas dock av Bonnier- och Hjörnepressen i Sverige, som mer verkar köra på Rabbi Perrins famösa uttalande att en miljon araber är värda mindre än en judisk nagel."

(http://alandalus.wordpress.com/2008/12/10/bloggen-lagger-ner/)


Samma dag hade Göteborgsposten (en del av "Hjörnepressen") den TT-artikel om FN-representanten Richard Falk som flera andra tidningar publicerade. Dagens Nyheter publicerade artikeln dagen därpå (11/12, A-delen, sid 22) under rubriken "Israel får skarp kritik av FN-expert". Att det tidigare (i positiva ordalag, kan jag tillägga) skrivits om Falk i DN är heller inget som intresserar dessa bloggare. Inte heller tar man upp att det var just i Bonniermedias flaggskepp, Dagens Nyheter, som det bedrevs en kampanj för att försvara tidskriften Mana och där kritikerna inte släpptes in.

Men, och det här är det viktiga, det spelar ingen roll om DN och GP publicerat artikeln eller inte. Den frågan är helt irrelevant. Problemet är grundtanken att judarna styr medierna och gör så i en föregivet "proisraelisk" riktning liksom att medieföretag misstänkliggörs på basis av deras ägares verkliga eller inbillade "judiskhet". Det rör sig om en irrationell rasistisk föreställning. En på hat och misstänksamhet ideologiskt grundad fantasi med långa historiska rötter.

Idén att det i Stampengruppens och Bonniers medier inte är tillåtet att kritisera Israel är ett ett exempel på vår tids subtila variant av den gamla antijudiska myten att judarna styr och manipulerar media. Hos bloggare som exempelvis Jan-Inge Flücht, (jinge.se) är dessa fantasier bärande inslag.

När FN:s rapportör om mänskliga rättigheter, Richard Falk, ändå är på tal kan det vara värt att nämna att han är en sk "9/11-truther". Det vill säga en av dem som inte tror på vedertagna fakta om vad som hände 11 september 2001.

Bloggen Screw Loose Change som arbetar med att slå hål på konspirationsteorier om elfte september diskuterar Richard Falk i flera inlägg. Falk har även skrivit förordet till en bok av konspirationsteoretikern David Ray Griffin.

Det är lustigt. Med sin syn på 9/11 visar Falk att han hanterar kontroversiella frågor med irrationalitet. Sådana egenskaper tycks inte göra en person mindre aktuell när man ska välja en ny "FN-expert".

Jag rekomenderar alla att läsa Aaronovitch och Engage för mer om Richard Falks retorik. Han har bland annat jämfört Israel med nazityskland och påstått att Israels politik innehåller "folkmordstendenser". Efter att han blivit vald till FN-sändebud har Falk försökt slingra sig ur sina påståenden om Israel, dock utan att ta tillbaka dem. En Hard Talk-intervju från tidigare i år ger flera tydliga exempel.

Oliver Kamm tar upp hur Falk tidigare påstått att uppgifterna om Ayatollah Khomeinis religiösa fanatism var falska. Falk hävdade att Iran under Ayatollahregimen mycket väl kunde bli en human samhälsmodell för andra utvecklingsländer att ta efter.

Det märkliga när det gäller rapporteringen om Falks uttalanden är att den är så okritisk. Problemet är att så få i media finner anledning att diskutera det faktum att FN anlitar en politisk extemist och konspirationsteoretiker som när han yttrar sig om Israel låter som talkörerna i Durban eller presidenten i Teheran.

Uppdatering: Mats skogkär tar bland annat upp hur Falk grundar påståenden i en rapport på starkt ifrågasatta påståenden.

söndag, december 07, 2008

Bitte Hammargren kommer undan

Bitte Hammargren skriver i SvD:
Den israelisk-arabiska konflikten är kärnan till många problem i denna farliga men viktiga region. Grupper som Hizbollah och Hamas föddes under israelisk ockupation. Terrorister – från Bombay till Casablanca – hämtar näring och hat ur den israelisk-palestinska konflikt som har blött i 60 år.
Hammargren tycks alltså mena att "kärnan" i konflikter mellan muslimer och hinduer och mellan aktörer i regionen Indien-Pakistan-Kashmir trots allt ändå är "den israelisk-palestinska konflikt som har blött i 60 år." Liknande idéer har uttryckts och bemötts i Storbritannien. Exempelvis det brittiska gröna partiets Caroline Lucas driver en linje liknande Hammargrens i ett inslag i BBC:
I think what we should be doing is looking at some of the root causes of some of the terrorist acts we see - not to condone it but I do think that we have to try to understand it, and I think that the situation in Palestine for example, with the ongoing Israeli occupation with the absolute strangulation of Gaza with this siege on Gaza - essentially this economic blockade - is really feeding so much anger right across the world and it means that there is more of a fertile breeding ground then for extremists to flourish. So I think that if we are to defeat extremism then we have to go to the root causes of it - we have to look in particular at how marginalised communities are being treated, we have to look in particular about countries like Palestine.
Observera att Lucas är politiker och därmed åsiktsmaskin, medan Hammargren är en utrikeskorrespondent. David Hirsh på Engage bemöter Lucas hållning såhär:
Caroline Lucas says we need to "understand" but she doesn't, herself, show any evidence of understanding. In the past, Lucas has claimed that Israel hides behind a bad faith accusation of antisemitism which it throws at "all who criticise its policies". Now, Lucas is responding to a number of terrorist murders which include the antisemitic murder of Jews, targetted as Jews, with reference to what she calls the "strangulation of Gaza".

This is a serious misrepresentation. Not primarily because "strangulation" is an inadequate description of what is going on in Gaza. But because even if it wasn't, it would not explain why anger at Israeli policy was mystified into a racist anger against Jews.

Usually we hold racists and other bigots responsible for their hateful propaganda and their hateful actions. We understand racism as being a grossly unfair and unreasonable response to things that happen in the real world.

We don't "understand" a woman wearing a short skirt as being one of the causes of her rape.

We don't "understand" black kids' involvement in street crime as being one of the causes of racism against black people.

And we don't "understand" Israeli policy as being one of the causes of racism against Jews.

Caroline Lucas is right to want to try to "understand". But she isn't going to understand racism so long as she believes that racism against Jews is a trick, played by Israel against the world with the intention of covering their evil Jewish crimes.

Usually antiracists have little difficulty in condemning racism as being wholly wrong-headed and morally vile. Usually we don't accept the reasons given by the racists for their hatred as being worthy of much serious consideration or "understanding". Antisemitism should be no different. So why is it different for some antiracists?
Även Howard Jacobson bemöter Lucas i en kolumn i The Independent:

We are not unsubtle in this column. We understand that a simmering resentment will not always express itself rationally or fairly. In frustration, the angry often kill the wrong people in the wrong places. But to argue that Palestine fuelled the massacre at Mumbai, that the Hindu waiter shot in the forehead after serving water to a terrorist was paying for the inequities of Gaza, that he wasn't already, in the eyes of that terrorist, expendable enough as an unbeliever, as one who had stolen Kashmir, or simply as a spot of target practice en route to a mad and misguided martyrdom, is not only preposterous, it is irresponsible.

//

Frankly, my dear, they don't give a damn. The Chabad Centre in Mumbai was a Jewish organisation, not an Israeli one. Its occupants were tortured and killed for being Jews, not for being complicit in the "strangulation" of Gaza, unless all Jews are held to be complicit in the strangulation of Gaza, in which case Caroline Lucas must be very careful where and in what language she lays blame. If she is right that the perception of a great wrong in Palestine motivates such murders as those in Mumbai, then it behoves her, as one who influences perception, to be scrupulous in her observations.

I andra länder bemöts dessa idéer av flera. Märkligt nog inte i Sverige.

Fler texter om ämnet:

Inconvenient Truths: The media's disingenuous failure to state the obvious
av Christoper Hitchens i Slate

They Hate Us — and India Is Us av Patrik French i NY Times

Terror Attacks Traced to Two From Pakistan av Jane perlez och Robert F. Worth I NY Times

Läs även den här texten av David Aaronovitch

måndag, december 01, 2008

Anti-imperialismens rasistiska baksida

En bra text i Guardian om hur det talas om Barrack Obama inom vissa grupper.

Utdrag:

But the attitude of far lefties such as John Pilger is no less pernicious because it highlights a patronising attitude towards ethnic minorities. Pilger expects all black and brown people to be revolutionary brothers and sisters, and if they veer away from that stereotype, it can only be because they are pawns of a wider conspiracy. For them, it must be impossible to imagine that ethnic minorities might become successful on their own talents or aspire to be powerful without an obsession with racial solidarity. If anything, it highlights their own need to accentuate racial differences and say the actions of anyone from an ethnic minority should be "true" to their race rather than themselves.

The far left was always going to be disappointed with Obama, because he was, and is, unlikely to follow their radical agenda. But playing the Uncle Tom card is really little different from white racists assuming that an Obama presidency would mean the rebuilding of black militancy or a decline in the country's moral standing. There is an presumption that only these white socialists know what's best for poor ethnic minorities who can't think for themselves.

Some defending Pilger have said that Obama is trying to write black people out of history and adopting the language of the "white ruling classes" of solidarity and patriotism. But this ignores the fact that Obama explicitly brought in that history during his victory speech, tying the civil rights movement to the present by saying that America had a tremendous capacity to renew and change.