De som blev glada av Guillous artikel

Jan Guillou artikel i AB 10/3 är full av oärligheter. Han ägnar sig åt samma sak som han gjort de senaste decennierna så fort frågan om judefientlighet kommer upp. Guillou börjar tala om israeliskt förtryck av palestinier och anklagar svepande alla som oroar sig för judefientligheten i Sverige och i världen för att vara en del av "en minutiöst utarbetad strategi att förvandla all debatt om Israel till frågan om antisemitism".

I själva verket är det precis tvärt om. Den här specifika debatten handlade om just antisemitismen i Malmö, inte om Israel. Reepalu försökte göra det till en diskussion om Israel-Palestina-konflikten och Guillou är förstås med och låtsas att frågan handlade om Mellanöstern men att den sedan kidnappades av "Israellobbyn".

Guillous andra knep är att klumpa ihop antirasister och debattörer från vänster till höger (oavsett vad dessa anser om israelisk politik) och anklaga dem för att vara kuggar i ett väl uttänkt maskineri som har som syfte att tysta all kritik mot Israel.

På det här sättet har Guillou i decennier försökt tysta debatten antisemitism. Det är ett hån mot de judar som tvingats fly Malmö. Men Ahmed Rami och Jan-Inge Flücht blev i alla fall glada.





Uppdatering: Charlotte Wiberg tar upp Guillous artikel i SKMA-blogg.