Debattartikel om Manas antisemitism

(artikeln publicerades ursprungligen i UNT 27/1-08)

Fördomar och rasism
utgör allvarliga samhällsproblem som drabbar många grupper. Under senare år har vi även kunnat se hur antisemitiska strömningar blivit allt tydligare i Sverige och i världen. Det måste skiljas från kritik mot Israels politik, som självklart är legitim. Men debatten om Israel får inte heller användas för att exploatera och rättfärdiga antijudiska fördomar. Tidskriften Mana utgör ett exempel på det senare. I den återkommer regelbundet yttringar som måste betecknas som antisemitiska.

Chefredaktören Babak Rahimi har exempelvis skrivit: "Det är inte den nazistiska förintelsen av judar jag pratar om, utan om den palestinska förintelsen [—] Genom att förneka Förintelsen och endast prata om judisk förintelse skymfar vi Förintelsens offer." Att jämställa Israel med Nazityskland utgör ett centralt motiv i den samtida antisemitismen. Det gör även idéer om att den kunskap vi har om förintelsen är en "sionistisk" manipulation: "Det absurda är även att standardversionen av förintelsen – den sionistiska versionen – används för att hålla förintelsens hjul rullande.", menar Rahimi vidare i en artikel från 28/1 -03.

Det är långt från den enda gången: Jämställandet av Israel och Nazityskland utgör en central del i flera texter från 2007. Även användandet av klassiska antisemitiska schabloner med staten Israel som projektionsyta har varit vanligt förekommande. Muhammed Ghanem skriver i en artikel 10/4 -07: "fred och Israel hör inte ihop, bara om det understickas med militärt medel och förverkliga den israeliska sniken och girigheten i hela Mellanöstern."

Den internationellt ökände antisemiten Israel Shamir benämner i Mana judar som "Shylock lånehajen"" och hånar en överlevande från förintelsen som "betala-medan-du-gråter-holocaust-snyftaren" (29/1 -03)

Mana-skribenten Jorge Capelán avfärdar fördomar mot judar i en artikel 14/3 -06. Människor i Sverige som hyser fördomsfulla åsikter gentemot judar beskrivs som "offer" av vilka man kräver en "orimlig distans och nyansering i uttrycken". Att diskutera antisemitism är, vidare, enligt Capelán, att sprida propaganda som "vill få allmänheten att acceptera en politik de inte vill ha. En politik som går ut på att stänga ute, bomba, söndra, utplåna och plundra folk långt borta."

Det är oacceptabelt

att en tidskrift som sprider och söker rättfärdiga antisemitism ska erhålla ekonomiskt stöd från en statlig myndighet som Kulturrådet*. Vi finner det också djupt oroande att de uttryck för antisemitism som förekommer i Mana förnekas på många håll i den svenska debatten eller benämns "antirasism". Hat och fördomar mot judar är inte "antirasism". Det är dess motsats.

*Då artikeln förberedes och skickades in var dialogen lite otydlig. Yael Feiler vill upplysa om tidningen Manas antisemitism men vill inte tydligt ta ställning till vilket beslut Kulturrådet borde ha fattat.

Magnus Sandelin

frilansjournalist och författare till boken Extremister

Richard Slätt

fd chefredaktör Expo

Yael Feiler

fil dr i teater- och dansvetenskap
vid Stockholms universitet

Hugo Lagercrantz

professor vid Karolinska institutet

Jonathan Leman

skribent och föreläsare

Uppdatering:Magnus Sandelin publicerar artiklen på sin hemsida.

Uppdatering 2: Andra artiklar om Mana:

• Dilsa Demirbag-Stens förklarar sin kritik mot Mana här
• Expos chefredaktör Daniel Poohl uppmärksammar antisemitiska uttryck i Mana
• Idéhistorikern Henrik Bachner skrev tidigare om Manas antisemitiska retorik i Axess.
• En egen analys av Manas retorik och världsbild.
• En uppföljande analys av reaktionerna på kultursidorna
• Upprop i Unt
• Intervju med Rakel Chukri: "Mana är ingen journalistisk produkt"
• Charlotte om antisemitiska uttryck i Mana