samma gamla trötta resonemang

Bra ledare i Sydsvenskan. Utdrag:

Utgångspunkten för åsiktsutbytet var följande:

Gudstjänster i Malmös synagoga måste sedan flera år bevakas av vakter.

Judar varnas för att besöka den judiska begravningsplatsen ensamma.

Barnen på Malmös judiska dagis kan inte gå ut de dagar hotbilden bedöms som särskilt allvarlig.

Birger Schlaug, en gång språkrör i Miljöpartiet, hade följande huvudpoäng:

”Man måste kunna kritisera Israels krigföring i Gaza utan att det kallas antisemitism.”

Hans panelkollega Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR, var inne på samma linje:

”Man får inte koppla ihop enskilda judars situation i Malmö med Israels extrema aggression mot palestinierna i Gaza. Men det är inte samma sak som att man inte får säga att det Israel gör är orättfärdigt.”

Så blir frågan om antisemitism i Malmö och hot och trakasserier mot Malmös judar plötsligt en förevändning för att framställa sig själv som utsatt för osakliga angrepp och anklagelser.

Bristen på konkretion var – som så ofta när denna anklagelse förs fram – påfallande:

Vem är det som vill tysta Birger Schlaug, Ursula Berge eller andra Israelkritiker? När? Var? Hur?

Kom med exempel. Upp till bevis.