måndag, september 29, 2008

Vänstern och antisemitismen

Charlotte Wiberg skriver på SVT Opinion om vänsterns oförmågan att se strukturer just när det kommer till antisemitism.

Det som är så uppseendeväckande med vänsterns oförmåga att hantera antisemitism är inte att själva antisemitismen rent allmänt skulle vara större där än annorstädes - utan att svansföringen är så extremt hög i den antirasistiska hållningen. Man berömmer sig inom den moderna vänstern av att känna igen rasistiska och sexistiska strukturer varhelst de uppträder i samhället. Men antisemitism verkar man vara blind för, eller rentav implicit ge sitt godkännande.

Läs hela texten här och Charlottes bloggpost här.

8 kommentarer:

Laertes sa...

"...är inte att själva antisemitismen rent allmänt skulle vara större där än annorstädes"

Nej, den är i själva verket mindre till vänster än annorstädes, vilket nu visats i åtminstone två undersökningar. Någon undersökning som visar på motsatsen synes vara svår att finna, och det verkar uppenbarligen vara ett faktum som är svårt att bära för högern.

Jonathan sa...

Undersökningen jag tror att du hänvisar till ger en fingervisning om att folklig antisemitism och diskursiv antisemitism är olika starka i olika miljöer. Att blanda attityder ute i stugorna med antisemitiska uttryck av personer och organisationer som identifierar sig som vänster blir helt galet.

Intoleransrapporten förändrar inte det faktum att delar av vänstern har stora problem med konspirationsteorier, fördomar och fientlighet mot judar. I samhällsdebatten är det från dessa miljöer (inte hela vänstern) vi gång på gång kan se dessa uttryck. Det är också tydligt hur accepterade de är och hur lite motstånd de möter. Ta exempelvis bloggvänstern affischnamn Jan-Inge Flücht, publiceringen av Johannes Wahlström i Ordfront, tidskriften Mana, Vänsterpartiets kristallnattsdemonstrationer och delar av socialdemokraternas regelbundna flirtar med personer som sprider antijudisk rasism.

Det största problemet är inte de antisemitiska uttrycken utan att dessa ofta bagatelliseras, förnekas eller till och med försvaras - bara de kommer från någon som identifierar sig som vänster.


Låt mig göra en jämförelse. Tänk dig att delar av svensk höger ständigt uttrycker eller legitimerar fördomsfulla budskap mot en viss grupp. Det är uppenbart att det inom högern i stort är svårt att diskutera ämnet. De få som gör det antingen häcklas eller förtigs.

En undersökning publiceras som visar att fördomsfulla åsikter mot den aktuella gruppen är något vanligare runt om i landet bland folk som identifierar sig som vänster.

Tycker du att delar av den aktiva högerns uppenbara problem med att ta avstånd från fördomarna och hatet helt plötsligt försvinner då?

Laertes sa...

"Tycker du att delar av den aktiva högerns uppenbara problem med att ta avstånd från fördomarna och hatet helt plötsligt försvinner då?"

Vänsterns påstådda antisemitiska "hat" är en högeruppfattning som saknar stöd i verkligheten. Kritik mot Israel kallas ofta antisemitisk, helt enkelt för att det går att göra så och är så effektivt. Ingen vill väl vara antisemit?

Vänsterns kritik mot USA kallas "USA-hat", men det går inte att klistra på någon rasism där. Hade högern kunnat göra det, då hade man gjort det.

Det åär således enkla debattknep som ligger bakom, inte antisemitism, för den finns först och främst tll höger.

Jonathan sa...

ahh, äntligen. Alla som diskuterar antisemitism blir ju förr eller senare anklagade för att egentligen vilja tysta kritik mot Israel.

Så när någon från vänster sprider konspirationsteorier och myter om att judarna styr svensk media, USA och allt möjligt annat är det bara Israelkritik. Och när någon som kallar sig vänster exempelvis talar om judisk snikenhet och girighet eller om att våra kunskaper om Förintelsen är manipulerade av "sionisterna", då är det också bara Israelkritik.

Det är naturligtvis nonsens.

Här finns en bra artikel om påståendet:
http://www.skma.se/2008/hirsh.pdf

Anonym sa...

laertes: "...Vänsterns påstådda antisemitiska "hat" är en högeruppfattning som saknar stöd i verkligheten..."

laertes, från mitt perspektiv ser det ut ungefär så här, så gott det går att uttrycka på några rader (nåja, rättning, många rader blev det) i en blogg:

Att det i verkligheten existerar tillräckligt med antisemitism inom vänstergrupper att det förvisso har visat sig på seminarier, konferenser, demonstrationer i Sverige komplett med öppet hån mot judar och i antisemitiska skrifter (Johannes Wahlström i Ordfront, t.ex.) i vänsterns egna publikationer(!) borde väl räcka för att anständigt vänsterfolk började ägna sig åt lite hälsosam självkritik mot sin egen partihörna? (Jag misstänker att många känner avsmak men att man är solidariskt tyst)

Så har förvisso gjorts - tack Charlotte Wiberg m.fl. - men det ser trögt, segt, slow as molasses, svårstartat ut. Men ofta skyller man inom vänstern med ryggmärgen - som du - på högern i stället för att undersöka vad som i verkligheten riktas mot en minoritet från somliga, långt ifrån alla, från de egna.

Vad högern än gör för tokigheter friar det inte vänstern från att hålla sig från rasim och antisemitism! Och vice versa! Det är ingen tävling!

Som utomstående i mellanskiktet med rötter inom socialdemokratien - varken utpräglad socialist eller höger - ser jag att många inom vänstern pratar bort, ignorerar och förminskar vad svenska judar utsätts för, ibland i offentlig regi. Detta är dagens verklighet och det är inte rätt, lika lite som det vore rätt om muslimer, romer och andra utsattes för samma på konferenser, i partisponsrad regi!

Det räcker så bra med den antisemitism som förvisso finns inom extremister på andra sidan. Måste vänstern nu späda på och ursäkta det med anspelning på Mellanöstern eller vad som helst?

Det saknas tydligen ofta eller ibland insikt och kunskap om vad som kan krypa in i konferenser om man inte är vaksam. För konferensanordnare och sponsrare på båda sidor om det politiska spektrumet är okunskap ingen ursäkt. Ska man sponsra gäster måste man väl låta informera sig om inbjudna konferenstalares mål, syften och agendan? Annars är man ansvarig för innehållet. Och detta kan innehålla både folkförakt och andra agendan svenska partier inte borde befatta sig med och allmänheten betala för.

Lösning: Det måste finnas någon kommitté inom arrangörernas samlade grupper som kritiskt undersöker talare och innehåll på förslag och det måste finnas en högste ansvarig. Annars kan konferenser urarta till rasistfester ingen vill se. Kanske är jag ute och cyklar, kanske fanns det en sådan och agendat i sin helhet var medvetet. I så fall...

Mvh,

A-K Roth

Mvh,

A-K Roth

Laertes sa...

"Och när någon som kallar sig vänster exempelvis talar om judisk snikenhet och girighet eller om att våra kunskaper om Förintelsen är manipulerade av "sionisterna", då är det också bara Israelkritik."

Det är inte någonting jag känner igen, mengivetvis vidrigt om det förekommer. Vanligtvis brukar dock folk till vänster kallas antisemiter för att de påpekar att Israel är en ockupationsmakt, vilket är något helt annat, och sant för den delen.

Givetvis finns det en viss grad av rasism och antisemitism till vänster, det säger jag ingenting om, men alla undersökningar som någonsin gjorts visar att den är större till höger, vilket även rasismen i alla delar är. Att högern är mycket mer israelvänligt än vänstern bygger på att israel av många uppfattas som ett skydd mot de hemska barabarerna, muslimerna. En grupp som i Sverige idag är oerhört mycket mer utsatt än judarna.

Laertes sa...

"Att högern är mycket mer israelvänligt än vänstern bygger på att israel av många uppfattas som ett skydd mot de hemska barabarerna, muslimerna."

Delvis, borde jag kanske tillägga. Så att jag inte blir lika kategorisk som högern :)

Jonathan sa...

AK,

väl skrivet.

Laertes,

"Det är inte någonting jag känner igen, men givetvis vidrigt om det förekommer."

Glädjande att du ser sådana uttryck som vidriga. Det är just resonemang som att vår förståelse av Förintelsen är en sionistisk manipulation och utläggningar om snikenhet och girighet kopplat till Israel som förekommit i Mana.

Svaret från stora delar av vänstern var: Det är inte antisemitism utan Israelkritik. Detta borde väl mana till viss eftertanke? Vad tyckte du om Hirshs artikel om ämnet, förresten?

"Vanligtvis brukar dock folk till vänster kallas antisemiter för att de påpekar att Israel är en ockupationsmakt, vilket är något helt annat, och sant för den delen."

Kan du ge något exempel på detta? Jag kallar Israel för en ockupationsmakt. Jag känner en massa andra som gör det (såväl till höger som till vänster) ingen av dessa eller jag själv kallas för antisemiter. Det har blivit en standardformulering (även från högerextremt håll) att påstå att man inte får kritisera Israel utan att kallas för antisemit. Men nu är det upp till bevis. Om det, som du påstår, händer hela tiden borde det inte vara någon svårighet för dig att snabbt hitta belägg för detta minst sagt djärva påstående.

"...men alla undersökningar som någonsin gjorts visar att den är större till höger..."

Har du tagit del av alla undersökningar som någonsin gjorts? Som redan etablerats i vår diskussion har folklig antisemitism visat sig något mer utbredd hos människor som definierar sig som höger än hos människor som identifierar sig som vänster.

Men, en hel del studier (såväl inom Sverige som internationellt) av opinionsbildning och aktivism har visat på en tendens inom vänstern som vi inte kan se inom högern. Inom mainstream-vänstern förekommer ursäktande av antisemitism och ibland även spridning av antisemitiska uttryck som ytterst sällan finner uttryck inom mainstream-höger. Här är det viktigt att skilja extremhögern från den liberal-konservativa mainstreamhögern eftersom extremismen är tämligen isolerad och inte har tillträde till debattens huvudfåra.

Vad sägs om att för en stund diskutera detta?