"Att kända antisemiter som David Duke, Robert Faurisson, och Ahmed Rami deltog har jag förstått..."
Även om Flücht då markerade mot ovan nämnda antisemiter var det angeläget att tillägga att att man inte kan lita på rapporteringen från Teheran eftersom "starka krafter" (de där som enligt Flücht och Ahmed Rami "styr svenska medier") vill svartmåla landet.
När Jinge i sin blogg tidigare i år skulle svara på SKMA:s kritik mot Lars Ohlys gillande av bloggen i fråga såg det ut såhär:
"Man inleder artikeln med att berätta om Gilad Atzmon och Radio Islams Ahmed Rami, människor vars alster jag vare sig läst eller hört. De är antisemiter tycker SKMA, något jag inte kan bedöma."Den tidigare "kända" antisemiten har helt plötsligt blivit någon Jinge inte känner till över huvud taget. Tydligen "kan inte" Flücht bedöma huruvida en ökänd spridare av nazistisk propaganda är antisemit eller ej.
Irriterad över att Ahmadinejads "seger" i det senaste "valet" i Iran hamnat på dagordning krystar Jinge fram inlägg om hur Israel på något dunkelt sätt gör att vi inte kan lita på rapporteringen från Iran. Flücht tycker inte att det finns någon särskild anledning att misstänka att något gått skumt till i valet:
"Hur det egentligen förhåller sig med uppgifterna om valfusk är det ingen som vet, men det finns ett visst fog för ett antagande att den sortens anklagelser skulle komma oavsett vem som än vann valet."På Jinge.se går alla frågor att koppla till Israel och till rasistiskt färgade fantasier om "sionistiska" manipulationer. Flücht fnyser åt journalister som bevakar demokratikamp i Iran. De har ju inte fattar ett dugg. Det intressanta är ju förstås att "diverse underrättelsetjänster" (hmm, undrar om han tänker på någon särskild?) som "arbetar för högtryck" med att "sprida så mycket desinformation som möjligt".
I en annan text härom dagen kunde man också på Jinge.se läsa insinuationer om att "ekonomiska skäl" ligger bakom vad Flücht ser som en pro-israelisk vinkling i svensk media.
På Jinge.se är allt sig likt.
Uppdatering: Även Charlotte Wiberg tar upp detta.
Läs mer:
Länkar till olika inlägg i Ohly-Jinge-debatten
Sammanfattning av debatten
Samling med exempel på antisemitismen på Jinge.se
11 kommentarer:
Jinge är ett praktexempel på varför det är viktigt att visa hur lätt den socialistiska slagdängorna förlöper i antisemitism. Devisen att den onda "ekonomiska makten" suger ut de goda produktionskrafterna får ovillkorligen en etnisk profil när fartblinda "revolutionärer" rusar fram på vägen mot det hägrande utopia.
Förmålet för klasskampen må vara ickerasistiskt, men judarnas historiskt grundande intressen i ekonomi och handel, gör att dessa lätt hamnar i de solidariska och rättvisa revolutionärernas skottgluggar. Lite hårdraget är stommen i den polära socialistiska samhällsanalysen (den goda basen och den utsugande överbyggnaden) en strukturell funktion av den "näriga och maktlystne juden".
Av den anledningen är också termen högerextrem oerhört missvisande när vi talar om nationella socialister. Skall vi någonsin komma tillrätta med antisemitismen måste vi också bli medvetna av var på den politska kartan den ideologiska sprängkraften har sin upprinnelse, alltså vänster. Det är lätt att gå från internationell socialist till nationell sådan. Det kan om inte annat historien vittna om.
Tack. För varje sånt här inlägg blir det tydligt i retrospekt att ankalgelserna mot Jinge då var lika befriade från substans som de var då.
For the record så har Jinge inte tagit parti för Ahmadinejad som du på flera ställen antyder (att han ska vara irriterad över hur A's seger hamnat på dagordningen eller att han ska ha fnyst åt journalister som enligt honom fattar nåt av det som händer).
Det han har gjort är att ifrågsätta mediebilden utan att för den sakens skull uttrycka något slags stöd för A.
När den där SKMA-artikeln först kom ut var det flera av ser som förnekade att ni vill blanda ihop kritik av Israel med antisemitism, men det här inlägget är ett exempel på att det är precis det som ni gör.
Ja, Jinge misstänker inblandning från Israel och USA. Två länder som hela tiden har varit "intresserade" av Irans politik och som båda genom historien har haft en "aktiv" underrättelsetjänst.
Det faktum att du här koncentrerar dig på hans misstankar mot Israel medan du har absolut ingenting att säga om hans misstankar mot USA säger en del om hur lite du har att jobba med, så att säga.
Sen kan du gärna se över din naiva syn på denna 'demokratikamp'. Visar hur mycket du kan om Iran (man behöver inte vara expert på allt, men arrogansen blir då särskilt opassande).
Hälsa vår gode demokratikämpe Rafsanjani.
Mvh,
Hossein Nayebagha
Ett ögonblick, eftersom Lehman hänger upp sig på att Jinge inte anser att det finns någon särskild anledning att misstänka att något gått skumt till i det iranska valet så kanske Lehman konkret kan ange varför man ska misstänka att valresultatet manipulerats? Sen förekommer det givetvis ryktesspridning, menar Lehman att det inte finns anledning att vara kritisk mot mediarapporteringen? Och att Israel är fintligt inställd mot Iran, liksom att judiska lobbyorganisationer måste ju t o m Lehman känna till. Inte alls särskilt långsökt att israeliska organisationer föröker misskreditera det iranska styret, snarare troligt.
OP,
du förenklar när du försöker göra antisemitismen till ett vänserfenemon. Antisemitismen hos nazisterna och andra var både antikapitalistisk och antikommunistisk.
Hossein Nayebagha,
om du inte ser något antisemitiskt med det som finns på citatjinge.blogspot.com är det här nog hopplöst.
Lars Ohly, Jenny Lindahl Persson, per Wirtén och Rickard Warlenius är alla Israelkritiker som erkännt en antisemitisk tendens på jinge.se
Kuno,
Det handlar om, att Flücht REGELMÄSSIGT sprider insinuationer och fördomar som manipulativa och och samhällsfarliga.
Jonathan, antisemitismen är inte ett vänsterfenomen. Helt riktigt. Den finns i alla samhällslager. Beklagar om inte detta framgick.
Den antisemitism som är "osynlig", och däför svår att lyfta fram i ljuset, är däremot den som blir resultatet av okritisk revolutionsromantik och idisslande av socialistiska dogmer. De som står för denna "syn" vägrar nämligen se någon som helst problematik i hur deras retorik formuleras eller vad den riktar sig mot. Allt den står för är ju för den goda sakens skull.
Det krävs med andra ord både en ideologisk självkritik och en idéhistorisk medvetenhet från vissa vänsterelement för få bukt med problemet. De tror att de är immuna mot antisemitism trots att historien visar att socialsm är oerhört kompatibel med judefientlighet, av det skäl jag angav ovan.
Hoppas det blev tydligar nu?
Glad midsommar
OP,
Ja, nu blev det mycket bättre.
Intressant att notera är att på 60- och 70-talet åberopades Marx "Om judefrågan" som en text som skulle förklara Israels beteende.
Jag gissar att du har läst den patetiska marxapologin i Arkiv (som infördes som ett svar på Bachner rörande just denna "fråga")?
Om inte, gör det.
Olaus Petri,
skicka gärna om du har den.
Jag har inte läst den.
Har den inte på fil, men om du bor i Stockholm så finns tidskriften ifråga på KB, säkert också på SU:s UB alternativt något institutionsbiliotek.
Skicka en kommentar