Martin Wicklin intervjuar i Medierna i P1 Jan Guillou om kulturjournalistik och spekulationer (spola fram ca 10 min).
Wicklin ställer frågan varför Guillou angriper spekulativ journalistik i vissa frågor (Catrine Da Costa, Thomas Quick mm) men samtidigt anser att Boströms spekulationer är legitima. Guillou har uppenbart svårt att förklara varför olika måttstockar ska gälla för de olika fallen och trasslar in sig i resonemang om ett eventuellt samband mellan rabbinen i New Jersey och de föregivna organstölderna och efterföljande morden begångna av israeler.
Ett par ytterligare saker som är värda att påpeka:
1) Artikelförfattaren Donald Boström ser inte sin text som en (kultur)debattartikel. Boström ser det som ett vanligt hederligt journalistiskt dagsverke. Enligt egen utsago har han inte påstått något som inte är styrkt och han har låtit båda sidor komma till tals. Det är bara Boströms försvarare på Aftonbladet som snackar om att det är ett kulturdebattinlägg.
2) I påannonseringen beskrivs Jan Guillou som en representant för "kampen för sanning". Det kan ju diskuteras. Jan Guillou har länge varit konspiratoriskt lagd bara de orgundande spekulationerna riktas åt rätt håll. Alla som reser frågan om antisemitism förklaras exempelvis av Jan Guillou vara pro-israeliska propagandister.
Uppdatering: Intervjun med Guillou på Youtube. Lyssna även på Trifa Abdullas parodi på AB:s "kulturjournalistiska principer" som sändes i slutet av samma Medierna i P1. Se även den här "for dummies"-guiden till hur man sprider antisemitiska rykten.
------------
Aftonbladets politiska chefredaktör Helle Klein söker i sin blogg förvandla Boströms konspirationsteorier till en "kulturartikel angående organhandel i Israel".
Låt oss ta det igen. Artikeln i AB handlar inte om "organhandel" (något som förekommer i många länder). Aftonbladets artikel bygger på påståenden - framförda som insinuationer - att staten Israel systematiskt stulit organ från dödade palestinier samt att palestinier fångats in och ”ofrivilligt fått agera organreserv innan de dödats.”
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Är jag den ende som insett de medicinska följderna av hela den här historien!!?
Israelerna har uppenbarligen fullkomligt revolutionerat transplantationskirurgin genom att utveckla tekniker för att kunna använda sönderskjutna stendöda organ!
Låt världen veta! Gå med i Facebook-gruppen:
Give the The Nobel Prize in Medicine to the Israeli Army!
http://www.facebook.com/group.php?gid=144656140773&ref=ss
Organ kan användas för fler syften än transplantation, t.ex. forskning och undervisning. Dessutom går det att använda kroppens vävnader för transplantation även om donatorn har avlidit. Till vävnad räknas bl.a. hornhinnor, hud och ben. Den som anmäler sig till det svenska donationsregistret får ta ställning till dels till vilka ändamål organen får användas, dels vilka organ och vävnader som får användas. Länk: https://app.socialstyrelsen.se/donation/anmaldon.aspx
Nu var det ju inte hud etc, utan organ hela historien handlade om. För transplantation. Eftersom israel hade brist på just organ. Med koppling till att en jude åkt fast för organhandel i USA. Inlägget ovan kvartstår m a o.
Guillou trasslar ju till sig totalt :)först säger han att det är Thomas Quick-nivå, sedan att det är rimligt att skriva så på en kultursida, och att det nu är de israeliska journalisternas uppgift att gräva i detta.
Patetiskt. Hör han inte själv hur det låter?
Skicka en kommentar