Grass förklaring till sin tidigare tystnad blottlägger skuldproblematiken. Likt Nazitysklands judar har den förre SS-soldaten Grass blivit offer för sin "härkomst", som fått honom att underordna sig "det allmänna tigandet" och förbjudit honom att kritisera Israel och dess politik. För den som bryter ledet, fortsätter Grass, är "domen 'antisemitism'" vanlig.
Något "tabu" mot Israelkritik existerar inte. Den judiska staten kritiseras regelmässigt i tysk debatt, och själva idén är en konstruktion som återkommande frambesvärjs i antisemitisk argumentation med syftet att göra den "modige" budbäraren - när denne kritiseras - till en martyr på den "politiska korrekthetens" altare. En jämförelse kan göras med invandrarfientlig och antimuslimsk retorik, där det ständigt hävdas att eliten tabubelägger vissa obehagliga sanningar som inte får kritiseras.
Att Grass använder sig av en i dessa sammanhang känd argumentationsstrategi har påpekats av många i den tyska debatten, inklusive Klaus Hillenbrand som i vänstertidningen Die Tageszeitung betecknat hans påstående som "falskt" och "oärligt". Ingen hävdar nämligen att kritik av israelisk politik har med antisemitism att göra, och skrapar man på ytan minner föreställningar i Grass text om idéer som sprids i de höger- och vänsterextrema samt islamistiska miljöer där den mottagits med jubel: den judiska staten och/eller dess politik utgör ett hot mot hela mänskligheten och "världsfreden"; med minnet av Förintelsen som främsta judiska utpressningsvapen säkerställs att Israel undgår all kritik; alla som bryter detta "tabu" stämplas som antisemiter.Carl Tham är ett bra exempel på någon som när det gäller en debatt (i detta fall debatten kring islamofobi) angriper martyrretoriken för att sedan själv nyttja den i en annan (debatten kring antisemitism).
Carl Tham om hur påstådda tabun och sanningar som måste sägas är en del av högerradikal retorik:
"Det verkligt hotfulla är att den finner fäste i allt bredare segment i samhället, in mot samhällets mitt. Under de gamla högerradikala favoritbaneren ”eliten vågar inte säga sanningen” och att ”tabun” förhindrar oss att verkligen erkänna det muslimska kulturella hotet får opinionsbildningen ökad spridning. Opinionsbildningen ger mylla för de extrema åsikterna samtidigt som gränsen för vad som anses vara extremt hela tiden nästan omärkligt flyttas."
Carl Tham om hur bra det är att Grass bryter påtvingade tabun (som inte finns) och säger förbjudna sanningar om Israel:
"Vad säger han? Han säger att den massiva allmänna tystnaden om vad som förbereds känns som en belastande lögn, som också han själv har underkastat sig: det underförstådda gillandet av de israeliska krigsförberedelserna mot Iran och att Israel har rätt till ett förstaslag mot Iran. Tystnaden om de existerande israeliska kärnvapen eller den forcerade tyska vapenexporten till Israel – vi tyskar, säger Grass, blir underleverantörer till brott som är förutsägbara. Jag tiger inte längre och jag hoppas mina ord kan befria andra från tigandet inför en kommande katastrof."
